Teman
-
Vägen ur utmattning
- 2 okt. 2022 Sömn 2 okt. 2022
- 17 sep. 2022 Medveten närvaro, yoga och mindfulness 17 sep. 2022
- 10 sep. 2022 Att vara social efter en utmattning 10 sep. 2022
- 3 sep. 2022 Hur en utmattning påverkar ens relationer 3 sep. 2022
- 28 aug. 2022 Träning och motion efter en utmattning 28 aug. 2022
- 18 aug. 2022 Rutiner, planering och listor 18 aug. 2022
- 8 aug. 2022 Vardagssysslor 8 aug. 2022
- 4 aug. 2022 Aktivitetsbalans del 2 4 aug. 2022
- 25 juli 2022 Aktivitetsbalans del 1 25 juli 2022
- 16 juli 2022 Introavsnitt: Vägen ur utmattning 16 juli 2022
-
Gott & blandat
- 3 juli 2022 Veckoblogg v.26: Årets midsommar 3 juli 2022
- 22 juni 2022 Veckoblogg v.25:Planera semester efter en utmattning 22 juni 2022
- 11 juni 2022 V.23 En tuff vecka med frustration och ångest 11 juni 2022
- 5 juni 2022 Veckoblogg v.22: Det blir tokigt ibland! 5 juni 2022
- 22 apr. 2022 Korta versionen av min historia 22 apr. 2022
- 22 apr. 2022 Hej och välkomna till min blogg! 22 apr. 2022
-
Utmattningssyndrom
- 2 juni 2022 Sammanfattning- Utmattningsserien 2 juni 2022
- 21 maj 2022 Praktiska tips i vardagen som utmattad 21 maj 2022
- 21 maj 2022 Arbetsrelaterad stress 21 maj 2022
- 21 maj 2022 Försäkringskassan 21 maj 2022
- 13 maj 2022 Hantera jobbiga känslor 13 maj 2022
- 5 maj 2022 Återgång i arbetet 5 maj 2022
- 1 maj 2022 Återhämtningsfasen 1 maj 2022
- 29 apr. 2022 Den akuta fasen del 2 29 apr. 2022
- 29 apr. 2022 Den akuta fasen del 1 29 apr. 2022
- 24 apr. 2022 Uppbyggnadsperioden 24 apr. 2022
- 23 apr. 2022 Introavsnitt: Utmattningssyndrom 23 apr. 2022
Introavsnitt: Utmattningssyndrom
Hej igen!
Min tanke är att dela upp inläggen i teman och taggar, samt avsätta några inlägg till olika ämnen som ryms inom det aktuella temat. Jag tanker att vi börjar så och ser hur det går.
Första tema-serien här på bloggen är just Utmattningssyndrom (UMS) som jag i tidigare inlägg berättat att jag diagnostiserades med under våren 2021. Jag vill till och börja med att poängtera att jag inte är en läkare, psykolog eller expert på det här området. Jag utgår från mina erfarenheter av sjukdomen och det jag har lärt mig under min rehabilitering.
Om man börjar med sjukdomens bakgrund så accepterades diagnosen UMS först 2005 av Socialstyrelsen och definieras som psykisk och fysisk utmattning efter en lång period av intensiv stress. Tidigare beskrevs tillståndet med bland annat utmattningsdepression eller utbrändhet. Orsakerna till tillståndet beror på minst 6 månader eller mer av yttre identifierbara belastningar i kombination med otillräcklig vila och återhämtning. Stress i sig är i grunden helt ofarlig för oss, det är en överlevnadsinstinkt designad för att skydda människan för faror genom att förbereda oss på att kunna prestera optimalt (man pratar ofta om att man reagerar med kamp eller flykt) och har genom historien varit livsviktig för vår överlevnad. Då är det såklart svårt att förstå hur nutida människor kan bli så sjuka av den stressen vi utsätts för idag. Stress som ur många avseenden är ”mindre farlig”, det vill säga inte livshotande på det sättet som den har varit historiskt. Stressen blir skadlig då balansen mellan återhämtning och stress under en längre period inte fungerar och man inte får den vila man faktiskt behöver (Internetmedicin, 2021).
Det finns massa fakta, litteratur, debatter och artiklar på ämnet och jag är förmodligen inte den mest kvalificerade att berätta om det. Jag kan däremot rekommendera olika böcker och andra informationskällor som varit givande för mig. Förslag på böcker är:
· Lycka till med resten av livet av Isabel Boltenstern.
· Utmattningssyndrom: Förstå och lindra kroppens reaktioner av Emma Holmgren & Sofia Göthe. Innan väggen: en upplyftande bok om utmattning av Anna Voltaire.
· Man dör inte av stress: man slutar bara att leva - om utmattningssyndrom av Selene Cortes & Marie Åsberg.
· Anonyma Prestationister - en historia om stress av Adam Svanell.
Jag vill dock poängtera att när man befinner sig i den akuta fasen varken orkar man ta in information eller ska utsätta sig för stora kognitiva påfrestningar. Därför rekommenderar jag inte att du ska kasta dig in i research direkt och läsa allt du kommer över inom ämnet. Om du befinner dig i den akuta fasen är det bara vila, återhämtning och tålamod som gäller. Det kommer att ta tid, det kommer vara kämpigt och du kommer att må dåligt. Däremot kan det vara väldigt givande att under rehabiliteringsfasen, efter den första kraschen, lära sig hur man ska hantera sin stress i framtiden. Det kan även vara bra för anhöriga att läsa på för att lättare förstå dig som är sjuk. Självklart är det väldigt bra läsning om du bara är allmänt intresserad av ämnet eller vill lära dig mer i förbyggande syfte.
Insjuknandet går oftast väldigt långsamt där man utvecklar olika besvär och symtom på stress under en lång tid. Men ibland kommer symtomen väldigt fort eller förvärras väldigt hastigt vilket många beskriver som att man kraschar eller ”går in i väggen”. UMS delas ofta in i 3 olika faser: förstadiet, den akuta fasen och återhämtningsfasen/rehabiliteringsfasen.
Vanliga symtom som många med UMS lider av inkluderar: trötthet, sömnproblem, känslomässiga symtom (ångest, nedstämdhet, oro), och kroppsliga symtom (värk, yrsel, hjärtklappning, ljud och ljuskänslighet, mag- och tarmproblem, känsligt immunförsvar). Utöver dessa symtom är det också vanligt att man blir extremt känslig mot alla typer av stress. Även starka känslor av skuld och skam, känna sig misslyckad och nedstämd är vanligt hos dem insjuknande, ofta relaterat till att man inte längre klarar av att hantera sina åtagen (arbete, studier, vardagsliv). En utmattning kan även komma med panikångestattacker och utvecklas till en depression. När kroppen hamnar i ett tillstånd av långvarig stress blir våra beslut väldigt vanemässiga, det innebär att den mer automatiska delen av hjärnan tar över. I det tillståndet är det mer vanligt att göra mindre av ”påfyllande aktiviteter” vilket är saker som ger oss energi, till exempel: träna, umgås med vänner eller hitta på spontana utflykter. I stället prioriterar man mer jobb eller andra måsten. Beteenden man ska vara vaksam över om man misstänker att man ligger i riskzonen för att drabbas av UMS är: bråttombeteende, gör flera saker samtidigt (multitasking), bli lättirriterad över små saker (som vid väntetid), och att man försöker ligga steget före i det man gör (1177, 2020).
Om du som läser detta känner igen dig i flera av symtomen ovan rekommenderar jag stark att du söker hjälp för en bedömning av läkare. Första steget kan vara att söka sig till sin lokala vårdcentral. Man kan även använda sig av KEDS självskattningstest för utmattningssyndrom som tagits fram av en forskargrupp på karolinska institutet. KEDS står för Karolinska Exhaustion Disorder Scale och används för att få en uppskattning av hur nära man är att utveckla ett tillstånd av utmattningssyndrom. Testet består av 9 frågor och om du skulle få 18 poäng eller mer ligger du i riskzonen för utmattning och bör se över din arbetssituation och förmodligen läkarbedömning (Arbetsmiljoforum.se, 2019).
Länk till KEDS:
Referenser:
1177. (2020). Utmattningssyndrom. [online] Tillgänglig via: https://www.1177.se/Stockholm/sjukdomar--besvar/hjarna-och-nerver/utmattningssyndrom/ [Hämtad 9 Apr. 2022].
Arbetsmiljoforum.se. (2019). KEDS, självskattningstest för utmattningssyndrom. [online] Tillgänglig via: https://www.arbetsmiljoforum.se/kunskapsbank-arbetsmiljoe/psykosocial-arbetsmiljoe/stress/keds-sjaelvskattningstest-foer-utmattningssyndrom/ [Hämtad 9 Apr. 2022].
Internetmedicin. (2021). Utmattningssyndrom - Internetmedicin. [online] Tillgänglig via: https://www.internetmedicin.se/behandlingsoversikter/arbets-och-miljomedicin/utmattningssyndrom/ [Hämtad 9 Apr. 2022].